Namnen på Linux diskar och partitioner kan vara olika från andra operativsystem. Du behöver veta namnen som Linux använder när du skapar och monterar partitioner. Här är de grundläggande benämningarna:
Den första diskettenheten kallas /dev/fd0
.
Den andra diskettenheten kallas /dev/fd1
.
Den första SCSI-disken (enligt SCSI ID-adress) kallas /dev/sda
.
Den andra SCSI-disken (enligt SCSI ID-adress) kallas /dev/sdb
.
Den första SCSI Cd-rom kallas /dev/scd0
också känd som /dev/sr0
.
Masterdisken på primära IDE-kontrollern kallas /dev/hda
.
Slavdisken på primära IDE-kontrollern kallas /dev/hdb
.
Master- och slavdiskar för sekundära kontrollern kan kallas /dev/hdc
och /dev/hdd
, respektive. Nyare IDE-kontroller kan faktiskt ha två kanaler, och fungera som två kontroller.
Partitionerna på varje disk representeras av lägga till ett decimaltal till disknamnet: sda1
och sda2
representerar den första och andra partitionen på första SCSI-disken i ditt system.
Här är ett exempel från dagliga livet. Låt oss anta att du har ett system med 2 SCSI-diskar, en på SCSI-adress 2 och den andra på SCSI-adress 4. Den första disken (på adress 2) kallas för sda
, och den andra sdb
. Om sda
-disken har 3 partitioner på sig, kommer dessa att kallas sda1
, sda2
, och sda3
. Det samma gäller för sdb
-disken och dess partitioner.
Observera att om du har två SCSI-värdbussadaptrar (alltså, kontroller), ordningen på diskarna kan vara förvirrande. Den bästa lösningen i det här fallet är att se på uppstartsmeddelandena, och antagligen känner du till diskmodellerna och/eller storlekarna.
Sun-diskpartitioner tillåter 8 separata partitioner (eller "slices"). Den tredje partitionen är normalt sett (och föredras att vara där) en partition för ”hela disken”. Den här partitionen refererar till alla sektorer på disken, och används av starthanteraren (antingen SILO eller Suns egna).